Historia

Det började under 1800-talets slut med en Philochordsförening, som hade medlemmar av högre stånd.

Denna förening blev dock inte så gammal och istället bildades Vännernas lekstuga. Ur denna förening bröt sig år 1906 några par ut och bildade Nationaldansens Vänner. Motivet i denna förening var, inte bara att väcka intresse för bygdedräkternas återupptagande samt folkdansens och folkmusikens pånyttfödelse, utan även att väcka liv i nationella kulturella nöjen och bilda front mot en nöjeskultur, som var ungdom främmande och ovärdig.

Det anordnades dansgillen där deltagarna var klädda i folkdräkter och förning (medhavd mat), som dukades upp på långbord. Föreningen finansierades med dans och spel på så kallade höstagillen.

John Berntsson, instruktör sedan 1906

Efter att verksamheten legat nere under ett år återuppstod Nationaldansens Vänner den 27 april 1918 på initiativ av John Berntsson. Medlemsantalet var 24 st från första kvällen, men det knakade i fogarna. Medlemsantalet sjönk till 4 par, men med okuvlig vilja samlade de åtta ihop pengar till musik och lokalhyra. Nya medlemmar strömmade till.

Det har gått upp och ner för föreningen under årens lopp och det har naturligtvis inte varit samma människor som alltid kommit på dansträningarna. Nya har kommit till och några har försvunnit precis som det är nu för tiden.

Nationaldansens Vänner 1926

Förutom dans har föreningen ägnat sig åt många aktiviteter såsom vävning, handarbete, sång och teater. Det var också anledningen till att föreningens namn ändrades från Nationaldansens Vänner, som antydde att det bara gällde dans, till Hembygdsgillet, som ansågs täcka föreningens verksamhet bättre.

Namnändringen skedde den 29 april kl 12 p.n. 1933, vilket framgår av Nationaldansens Vänners sista årsmötesprotokoll den 5 mars 1933. 

Hembygdsgillet 40 år

Hembygdsgillet 50 år